Prisras på det
svarta guldet
Det svarta guldet har lyft oljeländers ekonomier världen över.
I Saudiarabien är det grunden för de rikedomar som staten är byggd på.
I Norge har oljan gjort Stavanger till fjärde största stad.
Nu vill också Iran tillbaka in i solskenet.
Men för första gången sedan 1990 står den norska kronan lägre än den svenska.
Och oljepriset har störtdykt med över 70 procent på 18 månader.
D
en muskelbyggda chauffören, med bara något år kvar till 30, suckar till svar när vi frågar vad han gör till vardags.
– Jag är arbetslös. Jag har en ingenjörsutbildning från USA, men Aramco anställer inte just nu.
Sandlandskapet skapar en gul dimma i den saudiska östprovinsstaden Dammam som vi kör igenom för att hitta till rätt hotell.
Förutom världens största oljebolag – statsägda Saudi Aramcos högkvarter finns det här framförallt väldigt mycket hotell, nybyggda och placerade som röda Monopolspelshus längs strandpromenaden.
I ett av världens mest oljerika länder fortsätter produktionen som den har gjort sedan det svarta guldet upptäcktes efter andra världskriget. Men Saudi Aramco anställer inte just nu.
Priset på olja är för lågt.
Efterfrågan är för liten.
Det finns ingen inkomstkälla att betala fler löner med.
I Saudiarabien finns inga skatter, välfärdssystem och subventionerad sjukvård betalas med inkomster från olja. När de pengarna minskar känns det i Dammam-bornas plånböcker.
Trots det vägrar Saudiarabien, som med sin enorma oljeproduktion ensamt kan svänga prisutvecklingen, att sänka produktionen så att priset på olja stiger. De övriga länderna i oljekartellen Opec har vädjat kontinuerligt om att produktionen ska minska så att priset ska öka. Även deras ekonomier är byggda på inkomster från oljeförsäljning. Flera producentländer som är starkt beroende av exportinkomster, som Ryssland och Venezuela, har ekonomiska problem. De som drabbas värst just nu är frackingindustrin och skifferoljeproduktionen i USA, där borrandet i brunnar minskar dramatiskt.
Men Saudiarabien står på sig.
Att minska produktionen vore att mer eller mindre subventionera amerikansk oljeproduktion.
Råolja, som finns i Saudiarabien, är nämligen billig att utvinna även när den säljs till ett lågt pris.
Detsamma kan inte sägas för skifferoljeproduktion.
Produktionen av den amerikanska skifferoljan har de senaste fem åren ökat med fyra miljoner fat om dagen, sedan USA började med den kontroversiella frackingmetoden för att utvinna fossila bränslen.
Men i takt med att marknadspriset på olja har sjunkit från omkring 110 dollar fatet (sommaren 2014) till dagens drygt 30 dollar fatet blir det inte lönsamt att utvinna skifferolja.
– Jag var i Texas för ett par år sedan och studerade oljefältet Eagle Ford. Samhällen som då blommade är nu övergivna, gästarbetarna är uppsagda. 18 bolag har gått i konkurs och många är till salu, säger Kjell Aleklett, fysikprofessor och oljeanalytiker på Uppsala universitet.
Men det är inte bara den amerikanska oljeproduktionen som går på knäna.
I hamnen i Stavanger, Norges fjärde största stad, ligger för ovanlighetens skull lastfartygen stillsamt på rad. De brukade bullra fram på Nordsjön.
Oljeserviceföretaget National Oilwell Varco, NOV, har just lämnat besked om att ytterligare 900 av de sammanlagt 5000 anställda i Norge måste gå. För ett halvår sedan varslades 1500 anställda.
Och för första gången sedan 1990 är den norska kronan mindre värd än den svenska.
Men Norge har skött sina oljeintäkter på ett smart vis. Inkomsterna från oljan har lagts i en fond, så att de inte direkt påverkar statsbudgeten.
Däremot minskar oljefondens tillväxt förstås när bolag som Statoil inte får in lika höga intäkter, säger Kjell Aleklett.
De månatliga rapporterna från det internationella energiorganet IEA talar om att världen kommer att fortsätta ha ett överflöd på olja, där tillgången just nu är långt högre än efterfrågan, fram till sent på 2016.
Till scenariot kommer nu också den nya spelaren Iran, vars sanktioner från det internationella samfundet just har lyfts efter tio år. Landet påstås ha närmare 40 miljoner fat olja som man bara väntar på att nu kunna sälja till marknadspris. Men det är å andra sidan vad världen konsumerar under en halv dag, enligt Kjell Aleklett.
Han tror att det dröjer innan någon kan utmana oljejätten Saudiarabien på allvar, även om hans forskning visar att produktionen i existerande oljefält sakta kommer att minska fortsättningsvis.
Kanske är den muskulöse chauffören i Dammam inte arbetslös så väldigt länge till.
Nivette Dawod är Aftonbladets nya utrikesreporter. Följ henne på Twitter och utrikesbloggen
OLJELÄGET I VÄRLDEN
IRAN
Har i tio års tid varit utfryst av det internationella samfundet på grund av misstankar mot atomenergiprogrammet och därför exporterat sin olja under marknadspris till länder bortom västvärlden, som Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Turkiet. Sedan sanktionerna lyftes i januari och Iran nu får exportera till marknadspris säger man sig ha omkring 40 miljoner fat olja liggandes på oljetankar längs med kusten. Bedömare i landet har sagt att man kan börja på en produktionstakt på 500 000 fat om dagen. IEA bedömer produktionstakten ligga på cirka 300 000 fat om dagen.
SAUDIARABIEN
Världens största oljeproducent, påverkar prisutvecklingen på råolja till övriga Opec-länders förtvivlan. Producerar olja i samma takt som tidigare trots att efterfrågan minskat, för att minska marknadsmöjligheterna för andra producentländer. Internationella valutafonden (IMF) har dock förutspått att landet inom en femårsperiod kommer att ha slut på fonder om oljepriset fortsätter att ligga på under 50 dollar fatet. Landets budget är i balans först när oljepriset ligger på omkring 106 dollar/fat. Syns bland annat i kungadömets hastiga aktieförsäljningar.
VENEZUELA
Försatt i ekonomiskt akutläge med en inflation på 141,5 procent. Landets ekonomi är starkt beroende av ett oljepris på över 100 dollar/fat. Producerar en typ av tung okonventionell olja som måste blandas ut med nafta, som man framförallt har sålt till USA tidigare. USA har dock minskat sin import av venezolansk olja sedan man började med fracking av skifferolja och ökat importen från Kanada av tung olja. Det statliga oljebolaget PDVSA i Venezueela har under januari bett köparföretagen att själva stå för naftakostnaderna, eftersom det är för dyrt för PDVSA att bekosta. Man har ännu inte fått någon respons.
RYSSLAND
En av världens största oljeproducenter, hälften av landets inkomster beräknas komma från oljeexport. Har en mindre säck sparade pengar än konkurrenten Saudiarabien. Föremål för sanktioner från västvärlden efter annekteringen av Krimhalvön i Ukraina. Ligger därför i lågkonjunktur för andra året i rad. Värdet på den ryska rubeln sjunker dagligen, har fallit tolv procent mot den amerikanska dollarn bara under 2016.
NORGE
Högre arbetslöshet och sänkt värde på norska kronan. Centralbanken har sänkt räntan. Flera oljebolag har minskat på investeringarna och avbokat planerade underhåll på oljeriggar som i stället parkerats. Men landet har starka offentliga finanser eftersom investeringar lagts i en så kallad oljefond vars förmögenhet i dag uppgår till drygt 7,400 miljarder norska kronor.
USA
Har de senaste tio åren genomgått en ”fracking boom” sedan utvecklingen av den miljömässigt kontroversiella metoden att utvinna skifferolja. Idag drabbas oljeindustrin i Texas och North Dakota hårt av det fallande oljepriset, eftersom skifferoljan är dyr att utvinna.